Dalarna

Gränsen mellan Dalarna och Härjedalen går genom sjumilaskogarna kring fäboden Slängbodarna. 1664 flyttar den moderlösa Gertrud från Lillhärdal i Härjedalen till sin farfar i byn Åsen i Dalarna. Snart florerar rykten om Gertrud. Hon pekas ut som det vi på senare år börjat kalla för häxa, och tas till förhör 1668.  

häxprocesser dalarna

ÄLVDALEN   |   MORA   |   ORSA   |   RÄTTVIK   |   LEKSAND   |   LIMA   |   STORA TUNA   |   MOCKFJÄRD   |   FALUN   |   ÅL

Älvdalen

Klimatet i Älvdalen är kärvt med tidiga frostnätter. Genom fäbodarna kan skogen omvandlas till människoföda. 

(minst) ANKLAGADE

(minst) AVRÄTTADE

AVLED I FÅNGENSKAP

1667

I september 1667 berättar Nils Nilssons son, Lissle Mats att Gertrud gått på vatten nere vid älven. Lissle Mats märker att historien får uppmärksamhet från omgivningen och tillsammans med den ett år äldre Hans Hansson, bygger de vidare på historien om Gertrud. Ryktena om att Gertrud skulle vara en trollkona, det som slarvigt kommit att benämnas som häxa, sprids snabbt i byarna. 

Av protokollet i september framgår att ryktet omedelbart rapporteras till kyrkoherden. Länsman tar in flickan till förhör. Vid de första förhören nekar Gertrud samröre med Djävulen – erkännandet kommer först vid tredje förhör

dhenne gången kunde han inthet få någon bekännelse af henne, före än andre gången näst dher efter, dock medh Gertrudh store anfächtande hvilken af Satan mycket ähr plågad vorden före än hon kunde bekänna. 

1668

I juni hålls det första protokollförda förhöret med de misstänkta. Tjugotvå personer rannsakas. Mycket tyder på att tortyr förekommer. Eftersom Älvdalsborna for till fäbodarna under sensommaren kan det extraordinarie tinget inte hållas förrän i september. Själva rättegången pågår i tio dagar. Den 13 september meddelas domen; tolv personer döms till döden.

Sju av de tolv som döms har erkänt. Resterande fem döms mot sitt nekande eftersom minst två habila vittnen uppger sig ha sett dem i Blåkulla. Här förklaras habila vittnen.

I väntan på verkställandet hålls sju av de anklagade inlåsta i Falun. Ändå tror man att de fortsätter att fara till Blåkulla på boskap.

Den 10 december hålls nya trolldomsrannsakningar. Ytterligare dödsdomar meddelas:

[fol. 85v] Bond Elin i Östermyckeläng, Brita Mickelsdotter i Karlsarvet

Bond Elin i Östermyckeläng samt Brita Mickelsdotter i Karlsarvet, kunna så för de starka skäl och många vittnen skull som emot dem finnes, så väl som Bond Elins egen efter ett träget arbetande tillkomna bekännelse, icke befrias ifrån livsstraffet, utan såsom de med denna djävulskap icke allenast sig själva utan ock sina egna samt en hop andra små oskyldiga barn så bedrövligen förfört hava, vanhedrat Gud och i hans ställe dyrkat både hans, deras och allas vår avsagda fiende djävulen, och skadat därmed deras nästa till hans egendom. Alltså dömdes de efter oftabe.da kap. Exod. 22.18 ifrån livet.  

Sammanlagt döms 18 personer till döden.

1669

I januari 1669 avlider Gyris Märet (Gyris Marit) Erichsdotter i fängelset i Falun. Landshövding Duwall meddelar Kungliga Hofrätten den 29 januari:

hvadh jagh uthi een sådan casu giöra, eller låta skulle,

antingen låta kroppen ligga uthi fängelset,

eller av Bädelen under galgen nedgrävas,

…. kroppen som dhe andre fångarna till stoor förskräckelse uthi fängelset lågh, utan vijdhare tijds prolongation….

….af Bödeln ej nedergrafvas utan i dagh på Båhle vidh galgplatsen uppbrännas skulle,

därmed att bevecka om möjeligt ähr dhe förhärdade till någon rädsla, ånger och bekiennelse hälsa

emedan hon… haver varit den af dem som ähre största upphovet till denne vederstygglige Trulldomslasten

Den 7 april skickar Kungliga Hofrätten den slutgiltiga domen till landshövding Duwall. 42 dagar senare halshuggs de vars dödsdomar fastställts. De som avrättades är Kettis Lasse Persson (20 år), Gullichs Anna Olsdotter (17 år) och Look Anna (70 år), dömda i den första rannsakningen, och Bond Elin (40 år), Marit Andersdotter (18 år) och Brita Andersdotter (17 år), dömda i decemberrätten. Både Knåpar Elin och Gyris Marit (från första rannsakningen) avlider i fängelset innan avrättningen hinner verkställas. 

Deras kroppar bränns på bål.

1670-1671

Trolldomsanklagelserna slutar inte. År 1671 kommer trolldomskommissionen tillbaka till Dalarna, men anteckningarna från dessa rannsakningar är bristfälliga.

ANKLAGADE

DÖDSDÖMDA

AVRÄTTADE

Mora

Från Älvdalen sprider sig häxhysterin till Mora. Extratingen och förvaringen av häxanklagade medför höga kostnader för folket. Därför utses en trolldomskommission vars domar inte kan överklagas. Den 12 augusti 1669 samlades kommissionen i Mora.

Två av de som döms till döden i Mora får uppskov på grund av graviditet, och ytterligare sex dödsdömda skonas av Hovrätten.

1669

Den första häxanklagelse som finns rapporterad från trolldomsväsendet i Mora rör Björs Anna Mattsdotter från Oxberg, som vid sockenstämman den 20 februari 1669 beskylls för blåkullafärder. Först nekar hon, men senare presenterar hon en osammanhängande berättelse för närvarande fogden Johan Arwidsson, kyrkoherden Elavus Skragge och adjunkten Anders NohrMoraeus.

I mars berättar Gustaf Duwall, landshövdingen över Stora Kopparbergs (nuvarande Dalarnas) län, för Svea Hovrätt om häxanklagelsen mot Björs Anna Mattsdotter. Riksdrotsen, högsta ämbetet efter kungen, föreslår att utse en särskild kommission som med hovrättens befogenheter ska rannsaka och döma på plats. Riksdrotsen är rädd för att häradsrätten skulle vara inkorrekta i sina domar. Själva tillsättningen av en trolldomskommission dröjer något, och landshövding Duwall hinner bli uppenbart missnöjd eftersom “synden” sprider sig och kostnaderna för extratingen och förvaring av de misstänkta tilltar.

Söndagen den 13 augusti, en dag efter att trolldomskommissionen anlänt till Mora, samlas folket utanför prästgården efter högtidsmässan. Kommissionens fullmakt läses upp och man meddelar att rannsakningen börjar. På listan över de som ska rannsakas finns både personer från Mora socknen och personer som transporterats till Mora från Älvdalen.

Rannsakningen hålls i sockenstugan och på kaplansgården och varar i omkring en vecka. Den 21 augusti börjar domarna att utfärdas:

Totalt hade 60 vuxna personer och en mängd barn rannsakats inom Mora socken. Av dessa 60 vuxna dömdes 23 till döden, däribland Knås Marit från Gopshus. Av de dödsdömda avrättades 15 genast. Två havande kvinnor skonades i väntan på nedkomst, ‘då de strax skola dräpas, bålet står tillreds’.

Redan den 24 augusti, när rannsakningsarbetet var slutfört och endast verkställandet av straffen återstod, skrev Lorentz Creutz till Stockholm och redogjorde för antalet utfärdade dödsdomar, 16 i Mora och 6 i Älvdalen, samt antalet personer som skulle få slita ris. Dessa var 36 stycken.

ur Stig Östbergs skrift

En månad efter domarna rapporterar Duwall och Skragge om att trolldomsanklagelserna fortsätter att öka. Det beslutas om en nya rannsakning.

Den 30 november kommer den kungliga kommissionen tillbaka till Mora. De möts av befolkningens krav på skärpt hårdhet i bedömningen. Istället för att lyssna till bybornas krav ger sig kommissionen på vittnen och angivare.

2 till 6 december 1669 hålls extrating i Mora i ledning av landshövding Duwall. Detta resulterar i 55 domar, varav 15 gäller barn eller unga. 16 av domarna mot vuxna och alla utom 2 av domarna mot barn har tillkommit sedan augusti. Inga av domarna resulterar i dödsstraff.

1671

 År 1671 återkommer trolldomskommissionen till Mora, varpå ytterligare 3 dödsdomar utfärdades. Strax därefter skickar socknarna i Dalarna en gemensam skrivelse till rådet att få slippa fortsatta trolldomsrannsakningar.

Orsa

På decembertinget 1669 rannsakas 63 personer, varav 15 barn. Fem personer döms till döden. Tack vare Torbjörn Näs har nästan alla anklagade identifierats. Genom citat från förhören, tortyrbeskrivningar och historier från protokollen kan vi skapa oss en bättre förståelse för vad de anklagade utsattes för.

 

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

1669

I december 1669 utfärdas fem dödsdomar i Orsa. Efter rättegångarna dröjer det mer än ett år innan nya rättegångar hålls. .

1671

I januari 1671 kommer en trolldomskommission och rannsakar Orsa. Rannsakningen pågår i tio dagar och sluta med nio eller tio dödsdomar.

ANKLAGADE

DÖDSDÖMDA

AVRÄTTADE

Rättvik

I januari 1670 får kyrkoherden i Rättvik berättat för sig om barn som förts till Blåkulla. Inom kort har häxanklagelserna spridits “såsom en häftig besmittelig pest”. I januari 1671 kommer trolldomskommissionen till Rättvik.

Leksand

 Den 6 februari 1671 avrättas 8 personer i Leksand, på Käringberget. En nionde person, Skrålle Per, har blivit dömd till döden men avlider dagen innan avrättningen.

 

(minst) ANKLAGADE

AVRÄTTADE

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

Lima

Processerna i Lima pågår 1670-1673. Två personer anklagas, men Ingeborg Olsdotters dödsstraff ändras av hovrätten till kyrkligt skamstraff. I dödsboken antecknas år 1687 att hon varit beryktad för trolldom och att hon

“begynte “nat­ ten emot den 4 Octobr. uppkasta så mycken blod, som plägar rinna, då man slaktar ett stort kreatur, hon blev död den 5 om morgonen, var 63 år gammal.

Stora Tuna

Stora Tuna har vid tidpunkten ett ovanligt välutvecklat skolväsen. Kanske bidrar detta till att häxhysterin inte får fäste. Endast en rannsakning gällande blåkullafärder är känd. 

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

Mockfjärd

1858

Den sista utbrottet av häxhysteri i Sverige utspelar sig så sent som 1858, i de dalänska byarna Gagnef och Mockfjärd. Blåkullafärderna i Mockfjärd inträffar 79 år efter att dödsstraffet för trolldom avskaffats och häxprocesser är vid tillfälligt olagligt. Ryktesspridningen kring häxeri går därför aldrig så långt som till en rättslig utredning eller häxprocess. Istället tvingas myndigheterna ingripa för att stoppa hysterin.

Upptakten till häxhysterin är när åttaåriga Anna beskyller grannfrun Mann-Anna för att vara en häxa. Anna påstår att Mann-Anna har ridit på ett kalvskinn till Josefsdal – ett ravinområde i närheten som på den tiden är traktens lokala benämning för Blåkulla. Mann-Anna berättar för komministern Robert Blumenberg att hennes mor brukade fara till Blåkulla. Hon säger att om blåkullafärderna kan ha skett utan hennes medvetande kan hon inte lova sig vara oskyldig. Incidenten och Blumbergs efterföljande agerande väcker liv i lokalbefolkningens tro på övernaturliga ting och deras rädsla för helvetet. Även om hysterin aldrig utvecklas till en regelrätt häxprocess är den ett bevis på att idén om Blåkulla och benägenheten att bestraffa “det onaturliga” fortfarande finns kvar i folks medvetande.

Falun

De häxanklagade förs till Falun i väntan på hovrättens dom. Gyris Märet (Gyris Marit) Erichsdotter, dömd under första rannsakningen i Älvdalen, dör i fängelset. Hennes kropp förs till galgbacken i Falun.

 

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

ANKLAGADE

AVRÄTTADE

Ål

1757 – 1761

Den sista lagliga trolldomsprocessen inträffade i Ål socken. Tretton kvinnor och fem män anklagades. De anklagade fick utstå grov tortyr som till slut leder till att de erkänner. Men när det kommer fram att de erkänt först i samband med tortyr ändras domarna, och de anklagade frias.

Vill du läsa mer om trolldomsprocesserna i Älvdalen?

{

Det var hemska tider med kyrklig makt och angiveri. Allt som var annorlunda var misstänksamt och det är lätt att dra paralleller till dagens samhälle.

Jag läser sällan historiska romaner men denna gav verkligen ökade kunskaper i något jag känner mig väldigt dåligt bevandrad i. Är oerhört imponerad av den tid för forskning som Annika Andebark måste ha lagt ner, inte minst i att tyda dåtidens skrifter.

- Cecilia Agemark

Bokcillen

Kontakt

Det är viktigt att lyfta och våga prata om det hundratals kvinnor och män utsatts för i Sverige. 

 

9 + 11 =